Opsis Barnkultur - kvalitet och pedagogik

När jag gick igenom listan över Kulturrådets produktionsstöd till kulturtidskriften 2010 reagerade jag över att Opsis Barnkulturs bidrag sänkts med 25000, från 350000 till 325000. Jag ber Birgitta Fransson, grundare och ansvarig utgivare att kommentera läget för barnkultur och -litteratur i Sverige idag.

Hur står det egentligen till med barnkulturen i Sverige? Vad har hänt sedan Lennart Hellsings beryktade aforism "All pedagogisk konst är dålig konst men all bra konst är pedagogisk"?

Jag är oroad över barnkulturen och särskilt litteraturen idag. Vi har ju traditionellt en väldigt bra barnlitteratur i Sverige och är stolta över den. Vi ligger långt framme när det gäller att se barnböcker som litteratur och inte som pedagogik, även om den diskussionen förs i många andra länder också. Det som oroar mig är att kvalitetsbegreppet håller på att försvinna. Både bokförlag, bokhandlare och bibliotek bryr sig allt mer om försäljnings- och utlåningssiffror och de böcker som inte säljer sig själva får det allt svårare. Många författare vittnar t.ex. om att det är marknadsföringsskäl som gäller när man bestämmer omslag, inte den konstnärliga kvalitén. Och att förlagen helst vill ha böcker som kan säljas i långa serier och inte är för komplicerade.Tänk om bokhandlarna – och förlagen – la ner tid och pengar på att marknadsföra de riktigt bra men inte så lättsålda böckerna istället för att sänka priset och störtexponera Harry Potter och andra självsäljande böcker! Och det var länge sedan jag såg så mycket skräp som på Barnboksinstitutets årliga bokprovning, som pågår just nu. I utställningen med alla barnböcker som gavs ut 2009 upptogs flera bord av grälla och fula småbarnsböcker som råmar, jamar, skäller och tutar när man klämmer på dem. Ska de vara barnens första möte med konsten?

Om du jämför med övriga världen, vad ser du hända internationellt?

I både Norge och Danmark ges det ut estetiskt nyskapande bilderböcker. Bilderboksbegreppet håller på att breddas och bilderboken är inte längre bara för förskolebarn. Men ytterst få av de böckerna översätts till svenska. Varför? Och som medlem i Alma-juryn vet jag att det finns fantastiska barn- och ungdomsböcker i många länder, som svenska barn aldrig får tillgång till. Om Sverige inte ska förlora sitt goda rykte som ledande barnboksnation får vi nog skärpa oss.

Utanför den litterära sfären då, vad ser du hända på andra områden?

När det gäller t.ex. barnteater tror jag att Sverige är bra på att inte förringa barn utan ta dem på allvar ge dem konstnärliga upplevelser. Det finns ju bra teater även för mycket små barn och det är roligt att Operan nu samarbetar med Tittut-teatern och gör högklassig opera för 3-6-åringar. Men att Unga Klara som betytt som oerhört mycket för barnteatern i Sverige och världen inte längre har någon ekonomisk trygghet är skandalöst och korttänkt av Stockholms Stadsteater.

Hur balanserar man en tidskrift om barnkultur så att både "barnintresserade" och "kulturintresserade" blir målgrupp, är det något ni aktivt funderar över? Vad vill du att Opsis ska fylla för funktion i Sverige idag?

När vi grundade Opsis Kalopsis 1986 var det för att framhålla allt bra som görs för barn. Skräpet tog så stor plats i kiosker och butiker, det som var mindre grällt och krävde lite mer av läsaren/tittaren hade mycket svårare att synas. Det ville vi lyfta fram för att hjälpa lärare, förskollärare och föräldrar att hitta bra böcker, filmer, teaterföreställningar, musik att förmedla till sina barn. Sånt som berikar barnen och ger barn och vuxna gemensamma upplevelser. Idag när Opsis Kalopsis har bytt namn till Opsis Barnkultur har situationen inte precis förbättras, tvärtom tycker jag det finns ett förakt för kvalité och kultur, som skrämmer mig. Jag tror inte att vi i Opsis kan nå dem som är totalt ointresserade av kultur, men vi har mycket att ge alla som verkligen vill hitta bra böcker och bilder, teater, musik och film att glädjas åt tillsammans med sina barn och elever. Många barn säger att de har för lite tid tillsammans med sina föräldrar och andra vuxna. Opsis vill visa hur mycket det finns man kan uppleva tillsammans som skapar gemenskap och närhet och samtal.

Alice Eggers